Huden är vårt största organ

Vår hud är uppbyggd av tre lager. Det yttersta lagret kallas för överhuden och är mellan 0,05 och 1,5 mm tjockt. Överhuden på fotsulorna är mycket tjockare än vid t ex ögonlocken. Läderhuden ligger under överhuden och är mellan 1 och 4 mm tjockt. I detta skikt finns blodkärl, nerver, känselkroppar, svettkörtlar samt talgkörtlar. Längst ner finns den så kallade underhuden. Underhuden lagrar fett och isolerar kroppen.

Med stigande ålder blir huden mer och mer oelastisk och kan inte längre bevara fett och fuktighet lika bra. Problem med torr och stramande hud tilltar. Förutom ärftlighet är dessutom antalet talgkörtlar (där fetterna bildas) i huden avgörande. På fötter och händer blir huden lättare torr eftersom där finns få talgkörtlar.

Huden täcker hela vår kroppsyta för att skydda kroppens inre mot mekaniska skador, smittämnen (en viktig del av immunförsvaret) och andra gasformiga, flytande eller fasta ämnen. Huden skyddar också till en viss grad mot solens strålar. En annan viktig funktion är att reglera kroppstemperaturen. När det blir för varmt börjar vi att svettas vilket leder värmen till utsidan av kroppen. Är det för kallt så minskar blodcirkulationen i huden vilket ger en bättre isolering mot kylan. Dessutom är huden ett viktigt sinnesorgan som genast reagerar vid beröring, värme, kyla, smärta, och så vidare.

Solens strålar delas upp i UVA-strålning och UVB-strålning. UVA gör att hudens pigment mörknar och UVB gör att mängden pigment ökar och huden blir tjockare. Båda strålningar kan ge hudskador om du vistas för länge i solen.

Glöm inte att dricka tillräckligt när det är varmt ute. Framförallt små barn, gamla och sjuka bör dricka mycket vatten för att förhindra uttorkning.

Solen påverkar dessutom vår insomning och nattsömnens kvalitet. Ljuset stänger nämligen av produktionen av hormonet melatonin i tallkottkörtelns celler vilket gör att vi har det svårare att somnar samt blir lättare väkt när det börjar bli ljusare ute på morgonen.

">Läs vidare om sömn >

Generelt så är det bättre att undvika solen under lunchtid. Tänk på att påföra solkräm rikligt och regelbundet när du vistas ute eller ännu bättre täck din kropp med långa, luftiga kläder. Bra att veta: syntetiska tyger (idrottskläder) släpper igenom upp till 50% av UV-strålningen medan naturliga tyger såsom bomull eller linne bara ungefär 10%. Ska du vara ute så är det bäst i morgonsolen.

Det finns två olika sorters solskydd: fysiska eller kemiska.

Fysiskt solskydd

Fysiskt solskydd skapar en barriär på huden. UV-strålningen reflekteras bort istället för att den tränga igenom huden. Krämen innehåller mineralbaserade filter t ex titandioxid och zinkoxid. Tvättas huden eller svettas du så försvinner också den solskyddande effekten.

Fysiskt solskydd är mer naturligt och finns oftas ekologiskt certifierat.

Kemiskt solskydd

Kemiskt solskydd är en så kallad traditionell solskydd. Denna kräm "gör om" UV-strålningen till en mindre skadlig form. Denna process förändrar dock filtrets struktur så att det förlorar gradvis sin förmåga att skydda mot solen. Det är viktigt att komma ihåg att smörja in huden redan en halvtimme innan du ska ut och att återapplicera solskyddet regelbunden under tiden du vistas ute. Problemet med denna sorts solskydd är att vissa innehållsämnen sägas vara hormonstörande. Krämen tränger in i huden och lagras i kroppen och kan därmed påverkar kroppen celler.

Vid längre vistelser i solen och dåligt solskydd kan det hända att du bränner dig och soleksem uppstår. Soleksem är en reaktion från huden mot solen.

Mot solbränna är det bäst att använda ett kylbalsam eller en vanlig fuktgivande lotion. Dessutom bör du ta en paus från solen tills huden har återhämtat sig.

Har du råkat ut för sveda eller besvärande soleksem kan du använda en kräm eller salva som innehåller hyrdokortison för att lindra besvären.

Vid svåra soleksem eller blåsor på huden är det bäst att kontakta vården för att få hjälp.

Det är bättre att skydda sig från solskador eftersom ju fler gånger du bränner dig ju högre risk löper du att utveckla malignt melanom, det vill säga hudcancer, senare i livet. Dessutom leder mycket solande till att huden skadas och åldras i förtid.

Hur länge man kan vara i solen utan att skada sin hud är olika från person till person. Vissa är extra känsliga (framförallt personer med ljus hy) och vissa tål solen bättre (personer med mörkare hy). Dessutom beror det på omgivningen. Är du i fjällen, vid havet eller i ett land där solen är starkare nä i Sverige behöver du förmodligen mer skydd än vanligt. Tänk på att även moln släpper genom båda UVA- och UVB-strålning.

Solallergi är egentligen ingen allergi. Röda, lätt kliande fläckar eller t o m brännande blåsor på insidan av armar, nacke, axlar, hals och ben uppstår när huden ännu inte har vant sig vid solen. Det är inte farligt men kan vara lite besvärligt.

Orsaken till den sortens allergi är att UV-strålningen förändrar en protein i huden som kroppen sedan ser som "främande" och försöka att bekämpa. De röda hudutslagen är en sorts försvar. Vissa är mer benägna att få solallergi än andra.

Kroppsdelar som är van vid solstrålning såsom ansikte eller handrygg är därför sällan drabbade. Det är viktigt att vänja huden långsamt redan i början av våren vid solens strålar. Har du redan fått utslag så är det bäst att undvika direkt sol. Är det mycket allvarligt kan en antiinflammatorisk kräm lindra besvären.

Det kan dock också vara ett läkemedel eller parfym som i samband med solljus leder till en allergisk reaktion. Avstå från vissa doftämnen, antibiotika, johannesört men också selleri och citrusfrukter om du har känslig hud och ska vistas i solen.