Vad är egentligen stress?

Stress var en gång i tiden avgörande för vår överlevnad. Det fanns situationer när människor mötte t ex ett vilt djur i skogen där stress - altså produktionen av bl a stresshormonet kortisol - hjälpte dem att känna sig piggare för att kunna springa snabbare och längre än normalt och därmed fly från djuret.

Hjärnan och hjärtat fokuserar på det viktigaste: i det här fallet att komma ifrån fienden genom att hjärtat slår snabbare och blodet strömmar till musklerna; blodsockret höjs så att kroppen får mer energi. Resten av kroppen "stannar" så att säga: matsmältningen avstannar, smärtkänslan försvinner och kampen mot infektioner dras ner.

Reaktionen sätts igång oavsett om det handlar om ett fysiskt hot eller ett socialt hot som t ex rädslan av att bli av med jobbet.

Förutom den här "kamp-flyktreaktionen" finns också människor som har en motsatt reaktion framförallt när hotet är för stort eller inte kan kontrolleras: "spela död". I så fall känner man sig trött, illamående, nedstämd och upplever svimningskänsla vid stressande situationer. Man vill helst vara ensam och isolera sig.

Stress kan förekomma såväl i arbetslivet som hemma i det privata. Orsakerna kan vara många: tidsbrist, för höga krav, för mycket att göra, ont om pengar, för lite tid för återhämtning, skilsmässa, sjukdom, dödsfall osv. Men även situationer där vi inte har tillräckligt många och meningsfulla uppgifter såsom vid arbetslöshet kan vara stressframkallande.

Vad som är stress är helt olika från en person till en annan. Var och en upplever exakt samma situation annorlunda. Tänk dig du måste hinna till tåget: Vissa känner sig stressade hela vägen dit och är rädda att missa det. Andra är lugna och bryr sig inte mycket även om de skulle missa tåget.

Därför är det svårt att jämföra sig med andra: "Varför klarar hon/han det här och jag känner mig så stressad?" Vi är olika sårbara beroende på våra medfödda svagheter, vad vi har varit med om tidigare i livet och vår personlighet.

Detta är anledningen till varför vissa gillar ett jobb med hög arbetsbelastning och tidspress medan andra föredrar ett stillsamt jobb med många rutiner och ett lugnt tempo.

I vissa situationer kan stress vara positivt, t ex om vi befinner oss i en livshotande situation. Dessutom hjälper oss stress och därmed produktionen av stresshormonet kortisol att kunna fokusera bättre vid ett prov eller en viktig tävling.

Kortvarig stress kan hjälpa ditt immunförsvar pågår det för länge så överreagerar kroppen. Viktigt är att vi återhämtar oss, varvar ner och får tillräckligt med sömn.

Vid stress kommer kroppens hormonsystem ur balans. Blir det för mycket stress över en längre tid utan återhämtning kan detta leda till olika sjukdomer såsom förhöjt blodtryck, trötthet, övervikt, depression, blodproppar som kan leda till hjärtinfarkt, minskad motståndskraft vid infektioner, med mera.

Eftersom det är väldigt individuellt hur man upplever stress så är också kroppens reaktion på stress ganska så olika. Stress gör att hormonbalansen i kroppen blir störd.

Varnsignaler och symptom av stress kan vara:

• du känner dig trött på morgonen även om du sover länge och ostört eller du har svårt att somna på kvällen och vaknar tidigt på morgonen
• det är svårt att koppla av eller sova en hel natt; du kan inte koncentrera dig och har dåligt minne
• vad som händer omkring dig känns inte så viktigt, du har tappat intresse för sociala kontakter
• du känner ångest, fastnar i negativa tankar och blir lätt irriterad och otålig även över småsaker
• din kropp reagerar med huvudvärk, hjärtklappning, ont i magen och du får lättare infektioner såsom förkylningar
• tidsbrist: du väljer bort nöje, vila och fritidsaktiviteter för att istället ökar vardags-/arbetstempot ytterligare
• är du allergiker eller astmatiker kan stress försämra ditt tillstånd
• du börjar trösta dig med alkohol, nikotin, koffein, sömnmedel eller feta och sockerhaltiga livsmedel

Det finns också den så kallade "semestersnuvan". Så länge stresshormonet kortisol finns i blodet och din kropp är i "kamp-flyktläge" kan den bekämpa förkylningsvirus. Men så fort "faran", det vill säga stressen är över och du slappnar av sänks kortisolvärden och förkylningen bryter ut - vanligtvis när du äntligen har några lediga dagar.

Upplever du permanent stress kan detta även höja ditt blodtryck vilket kan ha allvarliga cirkulationsstörningar som följd. Vissa utvecklar en depression efter en långvarig period av stress.

Vi klarar av stressiga perioder om det finns tillräckligt tid för vila och återhämtning antingen genom fysisk aktivitet eller stillhet och sömn.

Planera

Känner du dig stressad så försök att ta det lugnare och vila mer. Fråga dig själv vad som är orsaken till din stress: för mycket att göra eller för lite? Finns det någonting jag mår bra av att göra just nu? Ta kontroll och försök att förändra din situation. Men det är bättre att ta ett steg i taget och se hur det känns istället för att bryta alla rutiner samtidigt.

Det kan vara till hjälp att skriva ner allt som stressar dig på en lista. På det viset får du ett överblick över din situation och kan planera lättare och omvärdera vissa uppgifter. Skriv också ner vilka saker du mår bra av. Kanske finns möjlighet att byta ut uppgifter när du känner dig stressad?

Ett bra tips kan vara att "träna" på att ta det lugnt. Det vill säga behöver du inte stressa så gör inte det. Har du tid för din lunch? Ät då i lugn och ro och låt det ta den tid som behövs. Du måste inte vara på jobbet på en viss tid? Bra, gå långsamt till bussen istället för att jäkta ditt. Träna på "medveten närvaro" (eller mindfulness): släpp taget om tankarna om framtiden eller dåtiden och fokusera istället på det som händer runt omkring dig just nu.

Jobbet eller privatliv som stressar?

Om det är jobbet som stressar fundera på om du själv kan påverka din situation. Kanske hjälper det att prata med dina kollegor eller din chef om hur du upplever din situation. Ni kanske gemensamt kan finna en lösning.

Känner du att privatlivet stressar - fundera över vad du kan göra för att förändra situtionen. Planera din vardag, gör en budget för varje månad för att ha koll på din ekonomiska situation, våga säga nej och dra ner om du har för många aktiviteter inbokade.

Beror stressen på att något har hänt dig, som en närståendes död, misshandel eller ekonomisk kris så sök professionell hjälp antingen via vårdcentralen eller företagshälsovård.

Ta hand om din hälsa

Oavsett vad som ligger bakom din situation: ta hand om din kropp och din hälsa. Ät varierat, regelbundet och hälsosam mat med mycket frukt och grönt. Detta hjälper din kropp att bygga upp motståndskraft.

Ett bra tips är dessutom att motionera. En tränad kropp tål stress med hjärtklappning och högt blodtryck bättre. Det går också bra med vardagsmotion såsom att ta trappan istället för hissen, cykla till jobbet, stå upp när du jobbar, parkera bilen en bit längre bort och promenera sista biten osv.

Aktivitet

Förutom motion är sociala kontakter bra för att slappna av. Att umgås med vänner och familj och gå ut för att komma ifrån den stressande situationen kan lyfta stämningen. Bara se till att det inte har motsatt effekt så att du stressar för att hinna umgås med vänner.

Sova tillräckligt

Att sova är nyckeln till att bli utvilad. Se till att du får tillräckligt med sömn och fokusera på regelbundna sovtider. Lär dig att slappna av med djupandning, yoga, massage eller genom att läsa en bok eller lyssna på musik för att varva ner på kvällerna.

Döva inte dina känslor

Var måttlig med alkohol och undvik att koppla av genom att dricka alkohol. Sluta röka eftersom nikotinet i blodet ökar pulsen och blodtrycket ytterligare.