home / må väl med a.vogel / sommarsjukdomar

Sommarsjukdomar

De vanligaste åkommorna - vad du kan göra och hur du kan förebygga

Ingen vill att årets vackraste veckor ska bli förstörda på grund av magproblem, urinvägsinfektioner eller solskador. Med lite omsorg och försiktighet kan du undvika de vanligaste res- och semestersjukdomarna!

Även ganska enkla sjukdomar kan vara riktiga glädjedödare när man är på resa. Vi ger dig tipsen för att undvika och förebygga några av de vanligaste åkommorna!

Åksjuka

Att gunga på vågorna, åka kurviga sträckor eller turbulens i flygplan är en utmaning för balanssinnet hos både barn och vuxna. 

Spädbarn lider i allmänhet inte av åksjuka. Men mellan två och tolv års ålder är det många barn som mår så dåligt att de till och med behöver kräkas. Illamåendet brukar minska i vuxen ålder.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Börjar din resa utvilad.
  • Frisk luft minskar illamåendet - försök att ta pauser under resan.
  • Undvik stora måltider precis innan du börjar din resa samt under hela resan. Ät istället skorpor, salta pinnar och frukt. Dessutom är tillräckligt med vätska viktigt: bäst är vatten eller te utan socker.
  • Fäst blicken på vägen eller horisonten och undvik att läsa.
  • Vid bussresor: sitt längst fram och i färdriktningen.
  • Vid båtresor: sitt mitt i båten där det gungar minst.
  • Många får lindring av ingefära. Det är en krydda som kan skydda mot illamående och kräkningar. Tugga på färska tunna skivor under resan. OBS: ingefära är för starkt för barn. Det finns även ingefärste eller kapslar, pastiller och droppar som innehåller ingefära. Gravida och personer med högt blodtryck bör inte ta något ingefärspreparat. 

Solbränna

Solens ultravioletta strålning kan ge brännskador (huden rodnar, blir varm och svider). Har man haft brännskador ofta i sitt liv så kan man få malignt melanom (hudcancer).

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Det är viktigt att använda en riklig mängd av en bra solskyddskräm med hög solskyddsfaktor och en solhatt som skydd. Under de första dagarna bör man sola i skuggan av ett parasoll eller träd.
  • Undvik att vistas i solen när den är som starkast, mellan klockan 11 och klockan 15.
  • Ha gärna långa ljusa luftiga kläder på dig när du rör dig ute vid t ex vandring eller cykling. Barn har extra känslig hud så de bör även i vattnet har en tunn tröja på sig.
  • Var försiktig med solen i länder söderut samt i fjällen och till sjöss eftersom snö, sand och vatten förstärker solljuset. 
  • Lindring för varm, röd hud finns i köket eller i naturen. Placera ljumma kompresser med svart te, starkt te gjort av ringblommor eller gurkjuice på huden. Är huden beröringskänslig kan du använda en sprejflaska istället för kompresser. Undvik solen i några dagar för att låta huden läka.
  • Bra är också sval yoghurt, keso eller filmjölk. 
  • Är du på semester i Medelhavsländerna och har aloe vera till hands så använd gärna gelen från bladen för att smörja på de brända ställena.
  • Undvik feta krämer och salvor - bättre är kylbalsam eller fuktgivande hudlotion.
  • I svåra fall, särskilt vid blåsor, frossa eller soleksem bör du rådfråga apotek eller vårdcentral. 

Värmeslag

Vid en kroppstemperatur över 40° C, huvudvärk, yrsel, trötthet, illamående, kräkningar, röd och torr hud - då ställs diagnosen värmeslag. När huvud och nacke är oskyddade och exponeras länge för den gassande solen kan kroppens förmåga att reglera sin temperatur sluta fungera.

Särskilt utsatta är små barn, äldre personer och personer med tunt hår eller flint. I många fall uppträder symtomen först efter en viss tid. Efter en varm dag ute i det fria kan det vara att symtomen uppträder först på kvällen.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Det kan vara nödvändigt att genast söka vård!
  • Ta den drabbade till en sval och skuggig plats (gärna ett luftkonditionerat rum). Ligg ner med huvudet något upphöjt. Kyl huvudet och nacken med svala, våta handdukar. Placera dock aldrig en ispåse direkt på huvudet! Drick gärna sval eller ljummen vätska t ex te med socker, buljong eller en blandning av vatten, lite juice och en nypa salt (för att kompensera för saltförlust).
  • För att förebygga värmeslag kan man ha en huvudbonad som släpper igenom luft samt dricka mycket vatten. Undvik träning eller ansträngande fysiskt arbete i den gassande solen mitt på dagen.

Tunga ben, svullna fötter

Under varma sommardagar svullnar ofta ben och fötter extra mycket.

Vad kan hjälper och hur kan du förebygga?

  • Sitt inte stilla länge i solen. Lägg upp fötterna när helst du kan eller rör på dig.

  • Omedelbar hjälp ger kalla vattenduschar. Unna dina ben varje uppfriskande vatten som finns: i havet, sjön, duschen, bäcken eller källan. Detta ger snabbt lindring.

  • Ett ljummet fotbad på kvällen med antingen havssalt, rosmarinavkok, några droppar eukalyptus-, pepparmynta- eller citronolja slappnar av tunga fötter och ben. 

  • För att undvika tunga ben är regelbunden rörelse viktigt. Särskilt lämpliga träningsformer är stavgång, jogging, simning, cykling, bordtennis eller dans.

  • Gå gärna barfota vid sand- eller grusstrand, på ängar eller särskilda barfotaanläggningar.

  • I bilen och på flyg ger fotgymnastik lindring.

Magsjuka

Orsaken till magproblem är ofta svåra att identifiera. Några av de vanligaste bakterier är bl a campylo-, salmonella- eller olika sorters colibakterier. Dessutom finns det parasiter i Asien, Afrika, Sydamerika och Östeuropa som kan förorsaka magbesvär. Kanske tvättades inte frukterna ordentligt? Eller tålde du inte fisksalladen? Eller var den chili- och vitlökskryddade kycklingen inte längre färsk? Iskuberna kanske inte var gjorda på rent vatten? Den hygieniska standarden vid matlagning kan vara sämre i vissa länder. En källa till magsjuka kan även vara dålig vatten- och avloppsrening.

Någon gång efter maten börjar det - magen mullrar, sedan uppstår smärtsamma kramper och därefter kommer diarré eller kräkningar. 
Vid högre temperaturer växer bakterier snabbt och ju fler de är, desto svårare är det för immunförsvaret. Semesterfirare i varma länder är därför särskilt känsliga för diarré och kräkningar. Barn och äldre drabbas oftare eftersom deras immunförsvar ännu inte är färdigutvecklat eller försvagat.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Diarré och kräkningar är kroppens egna första hjälpen-åtgärder. De bör inte stoppas med hjälp av läkemedel eftersom kroppen klarar att bli av med de flesta mag-tarm-infektioner inom 1-3 dagar. Det räcker ofta med att låta bli att äta under första dagen (man har ändå ingen aptit) och sedan äta till exempel skorpor, potatismos, havregryn eller fettfri grönsaksbuljong. 
  • Ät inte för mycket men drick däremot tillräckligt för att spola ut virus och bakterier och för att kompensera vätskeförlusten. Särskilt bra för magen är fänkål-, kamomill-, spiskummin- eller ingefärste. Komplettera med vatten (utan kolsyra) eller drycker med elektrolyter.
  • En värmeflaska dämpar magkramper.
  • För att förebygga magbesvär krävs strikt hygien vid matlagningen men det har vi ofta liten eller ingen inverkan på när vi är på semester. 
  • Det är inte bara bra utan nödvändigt att tvätta händerna regelbundet (före måltider och efter toalettbesök), framförallt när man är i nära kontakt med någon magsjuka eftersom vissa bakterierna smittar lätt. 
  • Du bör söka vård när du inte kan behålla vätska i kroppen, har blodig diarré eller har hög feber och frossa.

Blåskatarr

Blåskatarr (cystit) kan ha många orsaker: att har varit allt för länge in den våta baddräkten, smutsiga toaletter, bakterier i badvattnet, för tunna kläder på kvällen - och plötsligt lider du av de brännande smärtorna vid urinering, behöver kissa oftare och har kramper. Bakterierna (bl a koli- eller stafylokockbakterier) tränger in i urinröret och upp till urinblåsan. Det är oftast kvinnor i 20-årsåldern som drabbas. Även om blåskatarr är irriterande så är sjukdomen i 90% av fallen okomplicerad. Däremot bör drabbade barn, gravida och män alltid söka vård.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Ta efter bad genast på dig torra kläder.
  • Mot kramper hjälper en värmeflaska på magen och varma strumpor på fötterna. Du bör också dricka mycket vätska: två liter vatten om dagen plus blås- och njurte för att spola urinvägarna. Främst används mjölon-, björk-, nässelblad, gullris, tranbär och fräken i form av teer eller extrakt.
  • Om symtomen kvarstår efter några dagar eller feber uppkommer bör du sök vård. En misskött blåskatarr är inte att leka med eftersom den kan utvecklas till njurbäckeninflammation som är en allvarlig sjukdom där man känner sig ordentligt sjuk, har feber och ofta mycket ont även i ländryggen. Då ska man alltid söka vård.

Halsont

Det är svårt att tro hur vanligt halsont är på sommaren! Men står bilen parkerad i solen blir insidan snart glödhet - resultatet är att vi ställer in luftkonditioneringen alltför kallt och den kalla luften blåser rakt in i ansiktet. Samma effekt uppstår när vi kommer in i en luftkonditionerad stormarknad eller restaurang: vår uppvärmda kropp blir snabbt frusen. Eller så släcker vi törsten med iskalla drycker eller ett kallt fuktigt väder överraskar oss när vi är ut på vandring utan något varmt regnskydd med oss. Detta och mycket mer kan göra att det börjar klia i halsen och halsont utvecklas.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Mot halsont hjälper att dricka mycket vätska och/eller gurgla så att slemhinnorna är alltid fuktiga och därmed mer motståndskraftiga. Varmt salvia-, timjan- eller kamomillte lämpar sig utmärkt liksom färskpressad citronjuice, utspätt med vatten och sötad med honung. Det är också bra att använda halstabletter med örter. 
  • Ibland kan det kännas bra att inta något kallt såsom glass eller yoghurt istället för ett varmt te.
  • Kalla halsomslag med (salt-)vatten eller kvarg lindrar inflammation och smärtor.
  • Bäst är att ställa in luftkonditioneringen i bilen och hotellrummet så att temperaturen inte ligger mer än 6° C under utomhustemperaturen. 
  • Det är bra att ha en bomullsscarf och en lätt tunn jacka till hands när du är i luftkonditionerade rum och det är mycket varm ute.

Hörselgångsinflammation

Simma, hoppa, rutscha, dyka eller snorkla - semesterkul i vattnet för stora och små! Då kan det hända att mycket vatten hamnar i öronen. Det skadar inte men en lång lek i vattnet kan mjuka upp öronvax och huden i hörselgången så att de förlorar sin skyddsfunktion. Detta kan underlätta för de bakterier och svampar som finns i vattnet att tränga in och förorsaka en inflammation. För mycket klorerat vatten kan också skada cellerna i hörselgången. Örat kliar och verkar vara täppt. En hörselgångsinflammation kan vara ganska smärtsam, men ofta får man ingen feber.

Vad kan hjälpa och hur kan du förebygga?

  • Skölj öronen efter bad med rent färskvatten och skaka sedan hörselgången väl och torka öronen med fön.
  • Skydda öronen med proppar av fetvadd eller särskilda simproppar. OBS: dykare bör inte använda öronproppar eftersom de kan störa tryckutjämningen.
  • Om du har fått hörselgångsinflammation är det viktig att hålla hörselgången torr och undvika att bada. För behandling sök vård.
Följ oss på Facebook